Önskade

Att man fick städmani idag.. Har disk hur mycket som helst, vardagsrummet har nog inte sett till en enda städtrasa på länge, hallen ser ut som......(inga kommentarer)....
Jag hoppas att man får lägga dit hallmattan snart, så gruset kan gömmas fint..
Men då har man ju en liten tjej som jag är osäker på att hon är helt rumsren..
Var ju till veterinären igår och kollade urinprov men de visade då ingenting..
Så de hon gjorde var nog dumma påhitt, så jag hoppas att det ordnar sig snart så man får lägga ut mattor..
Är som lite tomt när det inget finns på golvet..

Ska försöka hänga upp lite tavlor idag, som jag fick när jag fyllde år..
Måste göra något idag, eftersom att man ändå är ledig och har lite att göra..



Detta går inte.. Snurrar i huvudet av hur mycket som ska göras idag och sen att gå ut med hundarna där emellan...

Återkommer med lite mera ord..

Min dag

22 år idag..

Annars har jag jobbat idag och världens coolaste dam där jag jobbar fyllde också år idag..

Men nu har man sprängande huvudvärk, ont i mina sammanlagda 10 stygn i benet och ingen snus..
Kan de bli bättre?
Nä, inte alls.. Så, jag får nog vila mig senare ikväll.. Om jag får för våra 2 hundar som ska piss å skit om vart annat..
Ja just, måste ju också fara på OK och köpa snus..

Ingen bra dag idag..

Ah, ska försöka göra något så att man få slöa soffan ett tag.

Hejdå!

Jag är trött

Hundarna är trött... Trodde att Tessan skulle ev. pinka inne imorse men icket.
Gick ut med vovvarna där vid 06.05 och skjutsade Rickard på hans arbete..
Kommer hem igen, fikade lite och sen somnade jag på soffan. (Latfis man är)
Vaknade av att telefonen ringde, de var pappa.. Uppfattade nästan inte vad han sa, men hörde att han kommer på antingen lördag eller söndag.. Men sen sa jag att jag måste sova. (hopplösa jag)
Och klockan var runt 09.00 då.. Tessan låg i sin korg och Troy vid mina ben..
Ahapp, somnade till i ca 30 min och sen då gnällde Troy på mig, ungefär som att nu är det dags att kliva upp!
Jaja, gjorde de och gick ut med dom.. Tessan pinkade bara 1 gång, och det tyckte jag var lite konstig..

Letade i varje vrå om hon hade läckt något, men inte då.. Ser ingenstans att hon har pinkat inne (duktig tjej)..
MEN de kan nog bero på (kanske) att jag verkligen sa åt hon när hon pinkade inne sist..
Och det var i soffan på täcket, så "bäddade" hon som om hon skulle lägga sig, men i själva verket så pinkade hon där.
Tog tag i nackskinnet (inte hårt) och röt ett fy!
Och efter det har hon då inte pinkat inne, vilket är skönt men man får väl höra av Rickard sen när han kommer hem om hon har gjort något.. Ska ju jobba kväll och börjar 12.30.. Medans Rickard kommer hem vid 16.00...
Så, de är ju ändå 4 timmar som hon kanske pinkar.. Aja, nog snackat om dom här två tussbollarna..


Ska nog göra mig iordning nu, brukar annars vänta in i det sista och då får man eld i baken.
Orkar inte med det idag, är alldelens för slö.. (Förstår bara inte varför)

Ha´de gott folk!

Planer idag

Rebecca, min lilla go vän skrev imorse om jag var vaken..
Hehe, de var jag nog inte riktigt, men vovvarna hade då hållit på med mig ett tag, så de var väl ett tecken att man var tvungen att kliva upp.. Så, nu ska man snart till Rebecca och hämta lite grejor hon så snällt skänker bort (Tack!)

Senare under dagen, blir det väl att städa lite, och än en gång rensa ur garderoben..
ETT måste, blir galen snart av alla kläder som väller ut, innan man ens har hunnit titta vad man har..
Och blir det fint väder idag med värme, blir det en lång promenad med vovvarna så att dom får vara lite lösa..
De älskar dom, har nog aldrig haft såna glada hundar annars..

Ett problem utav vovvarna är att Tessan våran underbara lilla tik, kissar både en och två gånger inne, varje dag.
Vet inte alls vad jag ska göra, för hennes löp har ju slutat för länge sedan.
Har läst lite granna på internet men får som inget hum om vad det kan vara.
För hon var ju rumsren innan löpet, men nu är hon som en liten valp igen...
Men som sagt, blir det inte bättre innan fredag (vilket jag inte tror) så blir det väl att ringa veterinären då.
Hoppas bara att hon inte har åkt på en UVI, men samtidigt så tvivlar jag på det med..
Eftersom att hon dricker ju inte mängder med vatten, och det kan gå timmar emellan att hon pinkar inne.
Ah, får väl se hur det blir...

Nu ska man väl ta sig något att fika, innan magen vänder sig ut och in...



Ännu en arbetsdag gjord

Och kvällen gick ändå förvånansvärt fort må jag då säga.
Annars brukar man ha häcken full, så timmarna nästan inte räcker till men numera är det lugnt.
Men de brukar nästan vara lugnet före stormen, så man ska väl försöka vara nöjd så länge det går.

Så, nu är man hemma och har fikat/kolla lite tv..
Senare blir det väl sängen som lockar antar jag..
Är ledig kanske imorrn, så då ska jag ta mig en städar dag. Ett måste, sa de förut att jag skulle rensa garderoben men har inte hunnit med de än. Men som sagt, imorrn ska det bli av..

Senare i vår så ska vi rensa ut ur förrådet, för jag sa de till Rickard att vi har då hemskt mkt grejjor men inget är till användning, så då måste vi rensa ut därifrån.. Så man får lite mera plats, för just nu så måste man flytta alla grejjor för att komma åt en sak.. Liiite jobbigt..

Jaja.. Nu ska jag kolla lite mera tv.. (lite skrivande, men mer kommer)

Idag (fredagen den 13)

Hoppas innerligen att man inte råkar ut för något idag, med den oturen man har..


Har nog inte riktigt vaknat än.. Masade mig ur sängen vid 06.00 och gick ut med hundarna..
Kom in, var vrålhungrig och åt lite granna.. Men sen då lockade soffan och jag somnade..
Vaknade senare vid 10.00 att två hundögon tittade på mig, så de var lilla Tessan som ville ut..
Så, jag tog båda hundarna och travade iväg.
Det känns som om jag skulle kunna sova hela dan, men de går ju inte..
Måste städa lite och diska undan, för vi får besök ikväll av Linda som inte har varit här på evigheter..
Hon ska stanna hela helgen, så de känns ju kul..
Ska väl fara förbi MB imorrn kväll med, och Jessica ska följa med så de blir nog spännande..

Gjorde mitt sista pass igårkväll och det känns så skönt nu att vara ledig i 3 hela dagar.
Även fast det är bara halvdagar så tar det på en ändå, men så jobbade jag ju förra helgen också och då vare inte halva dagar bara.. Så de blev ju 6 dagar på raken där nu då.. Igen..
Men de blir ju pengar förhoppningsvis :)

Ska nog rensa ur min garderob idag tror jag.
Har en massa kläder som jag inte riktigt vet om jag kan ha längre och än hur jag knuffar undan och stoppar in, så väller de ut jämnt när man ska öppna garderoben.. Första gången i mitt liv att jag har så mycket kläder, annars ägde jag bara några plagg som var utslitna.. hrm..

Nu ska jag försöka göra någon nytta, innan älsk kommer hem..

Vi hörs!

12 dagar kvar

Tills man fyller 22 år.. Usch vad tiden far förbi en själv..

Minns så väl när man var mindre, bodde med farmor på en stor gård, med kor och katter.
Hon var min förebild, min "mamma" som jag inte hade då..
Ställde upp för mig i både vårt och torrt, hjälpte pappa hur mycket som helst, även fast hon började bli ringrostig och började använda käppar/rullator hade hon ändå en ljusglimt i ögonen..

Förstår nu hur mycket hon var värd för mig, vad hon har gjort mycket i mitt liv.
Och det sticker i hjärtat på mig att jag var inte världens bästa barnbarn, jag var en vilding, lyssnade nästan aldrig på vad hon sa till mig, jag bara stack ut och var ute hur länge som helst i min ensamhet.
Kom tillbaka och sa inte ens förlåt för att jag for.. Skrek när jag inte fick som jag ville, gjorde i stort sett många bustreck och hade många gånger "dövöron"..
Förstår nu också att hon försökte sitt bästa och det gjorde hon verkligen.. För hon sitter kvar inom mig, för denna människa kommer jag aldrig att glömma så länge jag lever.. Skulle jag få välja att träffa henne, skulle jag aldrig någonsin tveka!

Kan bero på att jag inte hade någon kvinna i början på mitt liv, ingen som jag kunde se upp till, ingen som jag kunde gråta ut hos, ingen att kalla mamma.. Sällan jag använder det ordet, sällan att jag ens nämner det, men varför skulle jag göra det? Jag hade visserligen farmor som jag kallade för mig själv mamma, men det är inte samma sak.. En mamma har man hur länge som helst, tills hon dör, men det har jag inte..
Har fortfarande ingen mamma, även fast hon lever.. Tänker inte gå in på detaljer om varför, men det finns så mycket jag vill ha svar på, men hur ska jag fråga, hur ska jag förmedla mig så att det blir rätt?
Varför ska bara jag undra en massa men ingen frågar mig hur jag har haft det?
Nu säger jag inte att någon ska tycka synd om mig, för det vill jag inte heller..
Men såklart att jag vill veta varför det har blivit så här?

Samtidigt så har min barndom inte alls varit en dans på rosor heller, för när jag var 9 år gammal så flyttade jag från min trygga barndomplats, där jag och min kusin alltid var ilag..
Vi började tappa kontakten och sen pratade vi inte med varandra på flera år..
Vilket jag tycker var synd, men kunde inget göra. Fast idag pratar vi och det är bra..

Började en ny skola, men mobbningen kom ganska fort fram..
Trvides för det mesta inte alls, men hade iaf några bra vänner att vara med och det hade jag länge..
Utan dem så hade jag nog kanske inte suttit här idag, vad vet jag..
Vill heller inte gå direkt in på detaljer inom detta ämne också, men det var en stormig uppväxt med alkhol och allt annat skit som jag inte alls vill att någon ska uppleva.. (även fast det finns fortfarande än idag barn som gör det).

Även fast pappa finns fortfarande vid min sida och han står mig väldigt nära så förstår jag fortfarande inte hur det blev som det blev då.. En sak är då säker, den dagen jag får egna barn så kommer dom till en nykter familj, kommer alltid att fira högtider utan alkhol och annat skit som jag fick uppleva i flera herrans år..

Så mycket skit som finns i min släkt, undra varför jag inte har hamnat i det träsket också?
Var väldigt nära ett tag, när jag gick i högstadiet eller det började redan tidigare att man var ute, skaffade sprit och söp sig hur full som helst.. Jag struntade fullständigt i skolan, betygena rasade och min styvmamma vart ännu mera galen på mig och jag ville bara försvinna och aldrig mera komma tillbaka.. Men vars skulle jag ta vägen?
En skitunge som inte ens visste bättre, hur skulle jag få det bättre någon annanstans?
Kunde inte lämna pappa heller, så de blev att jag stannade kvar.. Men levde ett liv, som jag kallar ett helvete idag.

Undrar om jag överlevde detta, bara för att pappa är nykterist och jag stod på mig i slutändan?
Att jag började tänka efter, vad är det som är bättre? Supa skallen av sig och aldrig veta vars man är eller vara nykter och ta tag i sitt liv och må bra? Ja, jag vet faktiskt inte..

Senare började gymnasiet.. Kom in av en ren slump inom omvårdnaden, men det första året var bara skit de med..
För då var man ju inne i Vilhelmina och där var det ju fest jämnt..
Så samma sak där, festade, var alltid ute, struntade i betygen och vad lärarna sa.
Jag tog alltså en plats för någon annan, som var bra värd den istället för mig..

Men efter 1år och några månader så träffade jag Rickard och lyckan var gjord.
Trodde aldrig att det skulle fungera, men det fungerade och det gör det även idag :)
Vilket jag är väldigt tacksam mot, för han har verkligen tagit ner mig på jorden och gjort mig till en människa igen.
Rickard har tagit mig ur mitt skal, som jag slöt som en mussla och inte alls kunde öppna mig förut.
Men han fick mig att smälta och den som vet mycket om mig, och verkligen har sett/hört hur jag har haft det är Rickard.

Som sagt, har igentligen mycket kvar att bearbeta, men det får jag ta en dag i taget med.
Även fast det inte syns utåt, så har jag mycket inombords som jag bär på, som jag inte alls vet hur jag ska få fram, för att känna att jag kan få må bra igen..
Jag vet att jag inte ska ha några skuldkänslor för hur mitt liv har varit, men det är svårt att inte har några skulder alls.
Det känns som att, det kanske vore bättre om jag aldrig fanns? Men varför ska jag känna så? Mamma gjorde ett val och det var att behålla mig.. Men ändå har jag ingen mamma? Hur går det till?
Ännu fler frågor, men inga svar..

Det är därför också att jag kan uppfattas som tystlåten och inte säger så mycket till annat folk som jag möter.
Men det är för att jag är osäker, jag vet inte alls hur jag ska bete mig, vet inte vad jag ska säga eller göra.
Har alltid känt mig osynlig och ville gärna vara bakom alla och aldrig framför någon.
Vill inte ta plats heller, eller synas jättehögt.. Är väldigt blyg fortfarande, kan knappt prata om det är så att jag känner mig tvingad.. Vet inte vad jag ska prata om heller, för det är så lätt för andra att säga något.
Men sån är inte jag.. Jag är inte en sådan person som har lätt att ta för sig, eller visa att man finns..
Jag försöker göra mitt bästa, men det tar bara tid.. Har utvecklats jätte mycket på dom här snart 5 åren med Rickard, för han har verkligen stöttat mig och jag hade nog inte varit denna person som jag är idag om han aldrig dök upp den helgen.. Har även hans familj att tacka för, för ni är helt underbara människor! :)


Känns som att jag skulle kunna skriva hur mycket som helst, men det skulle bara bli tråkigt att läsa sen..
Så det får bli kortfattad, även fast det är många år bakom bokstäverna..
Det är inte många som vet hur mitt liv har varit, men det är inget heller jag skyltar med och är stolt över.
Detta skriver jag för att kunna förstå och skriva av mig..
För jag känner det att, varför ska någon lyssna på mig, efter alla dessa år?
Har hon inte gått vidare och glömt det där?
Men nej och åter nej, jag kan inte det.. Det tar som sagt tid, innan jag kan fortsätta blicka frammåt, och inse att jag har det bättre nu.. Jag har det hur bra som helst, nu när jag har flyttat hemifrån och kommit bort från allt.
Men, det kan såklart verka lätt att bara stänga dörrarma och låtsas som ingenting, men det är svårt.


Näpp.. Nu ska jag försöka äta något, tvätta och plocka bort grejjor innan man börjar jobba igen..

Ha en bra dag!



Tisdag

Nu var det länge sedan jag skrev något.. (har blivit dålig på de nu)

Har jobbat hela helgen, varit trött som tusan.. Och jag fortsätter att jobba.
Så på torsdag kl 21.15 så har jag gjort mitt 6:e pass på raken och hade tänkte vara ledig denna helg som kommer.
Vet inte riktigt vad man ska kunna hitta på för något, men det dyker väl upp nått kanske.. :)

Tatueringen läker iaf som den ska och har börjat klia nu istället.. Usch, svårt att inte pilla där (men ska inte heller)
så den får gärna vara läkt snart..

Ska lämna in bil skrället på torsdag och jag hoppas att den blir frisk igen så att man törs köra så pass, så att man inte är rädd att bilen ska rasa ihop någonstans i ödemarken här..
Blir några tusen fattigare, men det äre värt.. Man klarar sig inte så speciellt länge utan bil för den delen, så den måste fixas..

Jaja.. Ska gå ut med hundarna innan man ska fara iväg..
Ska skriva mera sedan, när jag kan :)

tatueringen är gjord

Äntligen så är den gjord..
Käntes då väldigt bra på vissa ställen på benet, men för övrigt så gick det fin fint..
Fick sitta i 2 timmar, å ont i arslet fick man till slut...
Men nu när den håller på att läka, så känns det som att man ska gå i tusen bitar..
Det bränds och sticks hela tiden, men vad gör man?
Ska lägga upp bilden senare, glömde USB-minnet till Rebecca igårkväll, så det får bli en annan gång..

Och idag så ska man väl inte göra så himla mycket..
Gnälla över sig själv och sen umgås med Rebecca :)

Ska även jobba ihelgen... Vilket känns tungt, men när man väl är där så går det relativt bra...

Nä, ska knapra lite halstabletter till och sen väcka älsklingen :)


Oj...

Här har det inte varit upptadering på länge.. :P
MEN mycket har hänt iaf..

Var ihelgen som sagt i Ö-vik, och de roligaste på detta år alltså..
Emelie och Jocke var hur trevliga som helst, ingen tvekan att åka dit igen..
Vi drack lite på fredagkväll och trött som man var så blev man lite fnittrigare än vanligt,
men de bjö vi alla på..
Lördan vart det bad.. Åkte den stora rutsch (eller hur det nu stavas) kanan flera gånger..
Sedan så har jag fortfarande ont i min ena armbåge, sen jag krockade med botten av en bana som var alldelens bucklig..
Ah, men skit roligt hade vi iaf.. Var bara bra att få komma härifrån ett tag och göra något annat som man annars i vardagen inte gör..
Shoppade lite efteråt och på söndan så for man på Rusta och Jysk..
Hittade åt playboy kuddar och täcke+kudde.. Men det var svinit dyrt, så min plånbok sa nej.. (snyft)
Fann också madrasser till sängen, men det gick inte in i bilen så de vart inget köp av de heller..

_________________________________________________________________________________

Ska försöka diska idag och tvätta lite till idag innan man börjar jobba kl 16.00..


RSS 2.0